Gah ibland blir jag tokig på att bo i en annan familj. I någon annans hus. Det var en mamma som frgade mig häromdan hur de var och bo hos någon annan och att det måste vara svårt ibland. Och ja! Det är de. Även om de känns som att komma hem när man kör in på uppfarten så är de ändå inte hemma. Alla mina saker ligger inne på min toalett eller nånstans på mina rum. Det enda jag har ute i huset om man säger så är dett par skor som står i hallen. Hemma så är ju ens grejer lite överallt typ. Jag städar alltid undan efter mig om jag gör nånting i köket, jag sitter aldrig i tv rummet och tittar på tv, jag hänger aldrig runt i huset om jag är ledig. Jag är alltid ute eller uppe på mitt rum. Det låter konstigt men är man där nere så blir de nästan som man jobbar för att man är med barnen och om dom sover så är oftast bara J hemma och han och jag hänger inte precis. Jag tycker själv att jag har anpassat mig efter deras regler och min hostmum är väldigt pedantisk av mig så jag städar så mkt jag bara kan och försöker hålla ordning. Det är ganska svårt och hålla reda på ett helt hus när hon är borta (j gör ingenting, mer än att stökar ner) men det är inte så lätt alla gånger. Men jag försöker. Och så tex idag så var jag nere i morses och städade undan i köket efter barnen och j hade ätit frukost. J ger dom frukost och skickar dom till skolan på morgonen. Så när jag hade städat upp efter dom så gick jag och duschade och fixade sen skulle jag gå och äta frukost och då ser de ut som kaos i köket igen. Då har visst j ätit nånting. Då städar jag ju upp efter honom liksom för de kan ju inte se ut så i köket...  Där är skillnaden. Jag som aupair som bor i deras hus skulle aldrig lämna nånting så men dom kan ju göra de för de är hemma hos dom liksom.  Dom har sina grejer utspridda över hela husert, givetvis, de är ju deras hus. Samma att jag inte går in i min hostmums och dads rum eller på deras toalett och jag rör inte deras grejer men m håller på och springer i mitt rum i tid och otid. Jag säger alltid till vad jag ska göra och vart jag ska, men dom säger aldrig vad dom ska göra.

Det ska bli så skönt och komma hem och sprida sina grejer överallt, haha nerå, men ändå. Det är så knäppt att dehär är hemma men ändå inte hemma.



mattan, jag och teresa.